.....ser jag en björk

I likhet med renen betyder björken mycket för oss samer. Allt på den kan vi ta tillvara i olika former. Ingenting kastas bort. Björken kan sägas vara vårt vårdträd.

Naturligtvis ser jag många björkar från min utsikt, men den här björken är lite speciell. Den bestämde hur stort mitt hus skulle bli när jag byggde ut. Jag ville helt enkelt inte ta bort den, till stort förtret för min snickare. Jag fick honom till och med att bygga taket runt den ensamma björken.

Det är en gammal björk, inte särskilt grov men knotig av vinden och draperad med lav. I mitt tycke är den vacker. Huset fick hellre anpassa sig till trädet än tvärt om. Jag ser den varje dag och gläds åt att den står där.

Har ni tänkt på hur stor betydelse björken har för oss samer? Hur många sätt vi funnit ut att använda den på? Säkert inte, för björken är en så naturlig del av vår vardag att vi inte ser den. Studera en björk nästa gång ni är ute i skogen. Beundra dess skönhet, elegans och obändiga styrka. Tänk på vad den gjort livet enklare för oss.

Vår bostad

När jag börjar begrunda på vad sätt vi använder björken blir jag imponerad. Den är en viktig del av vår historia vill jag påstå. Stammen använder vi till resvirke i kåtan och till annat byggnadsvirke. Björknäver som är så lätt att ta av efter midsommar, när det löper, är den bästa fuktspärr som finns. Åldras inte och ruttnar ej. Näver har också i gamla tider använts som svepning i gravar.

Riset med eller utan löv blir den behagligaste "madrassen" som tänkas kan på golvet. Luftig, isolerande och mjuk. Björkvrilar blir till skålar och skopor. Björkmasur används till knivskaft.

Rottrådarna blir till de vackraste korgar, fat och smycken i en flink slöjdares hand.

De grannaste kvistarna blir till en utmärkt visp och de lite grövre en sopkvast. Det barn som varit olydigt har kanske fått känna av risets uppfostrande egenskaper.

Eld

För att enkelt göra eld förr i tiden med hjälp av eldstål användes fnöske för att fånga upp gnistan. Fnöske görs av fnöskticka som växer som en parasit på björkar. Svampköttet kokas, torkas och bultas. Det har också använts som blodstillande medel, för att bota huvudvärk, annan värk och hosta. Svampen användes också för att skärpa knivar och som nåldyna.

Björkved värmer och lyser upp. Röken kommer till användning för att konservera kött och jaga bort insekter. Askan som blir kvar kokas till lut och används vid klädtvätt. Även en såpa att tvätta sig själv med har gjorts genom att blanda i fett från renens klövar i det vita lager som blev kvar i kitteln.

Garvning

Renskinnen får sin mjukhet och användbarhet vid kläd- och skotillverkning genom att garvas med avkok från bland annat björkens bark. Björkbark ger den bästa motståndskraft mot väta. När bellingar (skinnet från renens ben) ska torkas spänns de ut med tunna spån från björkens ved. Hållbara skidor görs av björk. Så också ackjor.

Indirekt användning

Inte bara direkt är björken användbar för oss. Även indirekt som föda till djur. Renen betar med förkärlek löven på sommaren och vintertid de lavar som växer på björken. Bäst tycker de om manlaven, men även björktagel och blåslav duger. På en björkgren kan det finnas mer än tiotalet olika lavar. Hänglavar innehåller mer protein, fett och stärkelse än den vanliga renlaven och ska absolut inte ses som bara ett nödfoder.

Björkknoppar är på vintern den viktigaste födan för ripan. Vid snarning av ripor utnyttjar man det genom att bygga hägn av björkris med öppningar, där snaran fästs i en upp och nervänd björkklyka.

På hösten är svampar väldigt begärliga för renen. Rensopp och björksopp växer med björk. Det innebär att svamphyferna tränger in i björkens rötter. Svampen lever alltså i symbios med björkar, är beroende av varandra.

Till skillnad från lavar är soppar rik på protein och mineralämnen samt även vitaminer. De är därför ett värdefullt tillskott i renbetet under hösten, när proteinhalten sjunkit i gräs och löv.

Sav

Vad återstår då att ta reda på? Jo, det skulle vara saven. Enligt en uppgift jag fått har den använts som medicin och druckits för att rena njurarna. Säkert finns det, eller har funnits fler sätt att ta tillvara och använda björken.

Vi kan sammanfatta det hela med att samen, renen och björken lever i symbios med varandra. Som ett naturfolk ska göra!

Är det någon som vet något fler sätt vi samer använt björken på så hör gärna av er till mig på:
olof.johansson@same.net

Framsida Till sidan med krönikor