Samefolket nr 2, februari 1999

Inte bara den inhemska kulturen har de förändrat, också landskapet har de format. Genom den boskapsdrift och de odlingstraditioner de fört med sig hemifrån har de på relativt kort tid förändrat landet de koloniserat. Eller snarare ockuperat, sett ur urfolkens perspektiv.

De rester av den ursprungliga kulturen och naturen som går att finna är i reservat, nationalparker eller i de kargaste områden som inte lönat sig att odla upp. Men även där har de med språket lyckats ta över vardagslivet för det ursprungliga folket. Ryssland och Kina har gjort samma sak inom "sina" områden.

Det går inte att vrida klockan tillbaka och återställa världen så som den har sett ut. Vi lever i den värld vi skapat åt oss. Ändå kan jag inte låta bli att fundera på hur världen sett ut om alla folk stannat hemma på sina respektive landområden och bara haft handelsförbindelser med varandra. Tänk bara den högt utvecklade indiankulturen i Sydamerika innan spanjorerna kom. På något sätt tror jag vi då hade haft en betydligt mera harmonisk värld. Men om vi inte kan vrida klockan tillbaka och låta allt ont vara ogjort, vad kan vi då göra?

Som nationer och nu även som union, kan Europas stater gå i bräschen för att skapa och underteckna internationella konventioner om klimat, biologisk mångfald, skogsskötsel, mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter. Detta arbete pågår långt ovanför för våra huvuden och är ofta svårt att förstå.

Inte så mycket för Dig och mig kan tyckas. Ändå är det så att politikerna ska uttrycka vår vilja i sitt arbete.

Det är lätt att skylla all miljöförstöring på multinationella företag, politiker och andra än oss själva. Ändå är det vi som konsumenter som är orsak till mycket av allt socialt- och miljöelände i världen. Det är vi som köper varor som producerats med hjälp av underbetald arbetskraft, odlats med hjälp av kemiska bekämpningsmedel o.s.v.

Vi själva, Du och jag kan också vara med och påverka. Även om det i vårt vardagliga handlande, är svårt att förstå vilken påverkan det har på världen, så är det av stor betydelse.

Genom vårt val av varor som vi konsumerar påverkar vi hela produktionsledet. Tänk bara hur fort det gick att få bort klorblekt papper när konsumenterna började ställa krav. Eller hur marknaden för virke från tropiska regnskogar förändrades snabbt genom köpmotstånd

Om vi går in för att handla rättvisemärkta , kravmärkta, FSC-märkta eller andra bra alternativ till de gängse varorna är vi med och förändrar, förbättrar världen. Tänk på det nästa gång Du väljer kaffepaket i affären!

Vart jag vill komma, är att Europas folk har ett ansvar att ställa tillrätta vad tidigare generationers imperialism ställt till med i olika delar av världen.

För att ta ett konkret exempel: Europas folk har ett ansvar för den skogsskövling som skett och fortfarande sker runt om i världen. Inte minst i sina forna kolonier. Genom att de är stora konsumenter av produkter från skogen och även av produkter från de nya odlingsmarker som skapas efter avskogning. Om Europas konsumenter nu kräver att produkter från skogen ska vara FSC-märkta, hjälper var och en till med att påverka utvecklingen i en positiv riktning. Både vad gäller den sociala sidan och den miljömässiga.

För varje konsument är det viktigt att förstå vad hans produktval har för direkt inverkan på miljön eller den sociala situationen i producentlandet. Minns den uppståndelse som var häromåret när det gällde barnarbete inom teko- och mattindustrin.

För att på ett konkret sätt visa och upplysa konsumenter ute i Europa, betydelsen av FSC-märkning på skogsprodukter, kommer en informationsresa i mars till några av de betydelsefullaste konsumentländerna att ske.

På inbjudan av miljö- och konsumentorganisationer i Europa kommer bland annat jag själv att delta i en "samisk europaturné". Vi ska då berätta om den samiska situationen idag och varför det är viktigt för den samiska kulturen och för våra renar att konsumenter väljer just FSC-märkta produkter. Att FSC, till skillnad från andra miljömärkningar också tar hänsyn till den sociala miljön. Då kan vi också få dem att förstå vilken betydelse det har för andra urfolk runt om i världen och därmed öka deras engagemang i hur världens skogar sköts.

Det blir för mig att följa upp en gammal "tradition". 1897 föddes nämligen min farfar, Lars Johansson, i Schnedemuhl i Tyskland under en samisk "informationsturné". Nu 102 år senare är det min tur att informera om samiska förhållanden.